Integration

2008-01-14T21:12:21Z

Djupa tankegångar i en levande berättelse

]]> ”Utanförskap” och ”social utslagenhet” pratar många politiker om. Det kan man vinna val på. I sin debutroman ”Still” gestaltar Hassan Loo Sattarvandi det många politiker antagligen menar.
I centrum står Nemo, som läsaren får följa under ett par sommardagar i Blåkulla, miljonprogramsområdet Hagalund i Solna. Tillsammans med Foggy, Saladin och några till från samhällets botten är han ständigt på jakt efter nästa bedövning, som kan komma från alkohol, hasch, rohypnol eller det som står till buds. Långsamt får läsaren grepp om Nemos karaktär. Samtidigt återkommer frågan ”vem tror du att du är?” med ödesmättad regelbundenhet i berättelsen. Mycket effektivt blir Nemos öde både individuellt och allmängiltigt.

Sattarvandi gör det inte lätt för sina läsare med sitt berättande, där nuet och minnena flyter samman. Men genom sin stil ger han mycket skickligt läsaren känslan av att se världen med Nemos ögon.
Sattarvandi serverar inte heller Nemo några enkla lösningar. Han vet att han borde plugga eller gå till arbetsförmedlingen, men varje försök slutar där det börjar, med en rivande känsla i bröstet. Det är också genom att vägra ge några enkla förklaringar som Sattarvandi blir trovärdig och Nemo blir levande. Och då förstår man också varför politikerna på valaffischerna runt Blåkulla ser så löjliga ut.

Av Gustaf Olsson

http://www.city.se/noje/1.1003732/fran-samhallets-botten

Läs mer i svenska dagbladet: klicka här

2007-11-02T22:58:52Z

Göteborgs somalier - ett folk i kris

En välbearbetad serie artikel från tidningen Göteborg Posten om integration och diskriminering

Har iranier det bättre?

Berättigad frågeställning för att uppmuntra till läsning och fundering

]]>

GP: Göteborgs somalier - ett folk i kris

Ett folk med tusenårig historia håller på att gå under. Mitt ibland oss. I Göteborg år 2007.
Högt på listan över skyldiga står somaliska pappor som överger sina familjer. Det svenska bidragssamhället och den stängda arbetsmarknaden bidrar till katastrofen, som kan avläsas i grov kriminalitet, utbrett missbruk, bidragsfusk, usla skolbetyg, splittrade familjer och skyhög arbetslöshet.
GP:s reporter Christer Lövkvist berättar i dag den dystra historien om de frånvarande fädernas folk.

Flykting:

En serie av tidningen Göteborg Posten har get en bild av integration och diskriminering om flyktingar från Somalia. Serien är en väldig bra läsning. Det luckrar upp hur en stor grupp av flyktingar stämplas kollektivt och får betydlig annorlunda livs standard än inhemska invånare. Undersökningen återspeglar en situation väldig lika andar flykting grupper, bland andra iranier. Jag är medveten är iranska flyktingar kommer att reagera hårt. Majoriteten avfärdar varje liknelse mellan iranier och somalier bestämd. Men en samlad och opartisk läsning säger annat. Vi har mycket att lära från artikeln.

Introduktion: Klicka här

Del 1: Klicka här

Del 2: Klicka här

Del 3: Klicka här

2007-11-02T22:24:24Z

Diskriminering är Förkastligt!

]]> Ingen människa ska bli diskriminerad på grund av sitt backgrund, religion, kön eller annat. Exempel på diskriminering av flyktingar är väldigt långa och varierande. Shaima Mustafa är bara ett exempel. Vår organisation står för att barnen ska skyddas från all religösa värderingar och symboler. Vi är för sekularism särskild i skolor och när det gäller barn. Det är en grundsten i kampen mot diskriminering. Samtidigt ser vi det självklart att gå emot diskriminering mot folk på grund av deras tro, klädsel och religösa tillhörigheter.

Den öppna diskrimineringen mot Shaima är förkastlig.

Ny rapport: ett förlorad år

2007-04-30T20:43:07Z

Ny rapport från integrationsverket ger tydligare syn på invadrare, det svenska samhället och integration

]]> Ett förlorat år

(taget från integrationsverkets hemsida)

Regeringen presenterade 24 integrationspolitiska mål i budgetpropositionen för 2006. 16 myndigheter, däribland Integrationsverket, fick i uppdrag att följa upp dessa mål med hjälp av 69 indikatorer, samt att lämna egna analyser inom sitt sakområde. Integrationsverkets analyser återfinns på tre områden: nyanländas etablering, diskriminering och sysselsättning.

Två av de 24 integrationspolitiska målen som regeringen presenterade handlar om snabb etablering och integration för nyanlända. Denna rapport, Ett förlorat år, är Integrationsverkets analys på området.

Rapporten är indelad i två delar. I del 1 presenteras en analys av indikatorerna utifrån de två integrationspolitiska målen för nyanländas etablering. Del 1 avslutas med rekommendationer inför framtiden för att få en förbättrad och snabbare etablering av nyanlända. För läsaren som är intresserad av en fördjupad beskrivning av indikatorerna för nyanlända, redovisas i del 2 hur vi genomfört denna studie och resultat per indikator presenteras. Vi för även en diskussion om dessa resultat.

Rapporten kan laddas ned och läsas från verkets hemsida:

Rapporten "Ett förlorad år"

Integrationsverket: målen för nyanlända invandrare

2007-04-30T20:13:54Z

]]> Det är en bryschyr från integrationsverket vilken finns på ett antal språk. På svenska och pesiska finns en link till här:

Målen för nyanlända invandrare ur integrationsverkets egen hemsida:

Målen för nyanländas introduktion

Under den första tiden i Sverige har alla nyanlända rätt till en individuell introduktion som ska ge bra förutsättningar till egen försörjning och delaktighet i det svenska samhället.

Integrationsverket ansvarar för att statens integrationspolitiska mål får genomslag på olika samhällsområden. Integrationsverket följer upp och utvärderar introduktionen utifrån dessa mål.

Målen för introduktionen är fastställt och nedtecknat i ett nationellt dokument. De är framtagna efter samråd med Arbetsmarknadsverket, Försäkringskassan, Migrationsverket, Myndigheten för skolutveckling, Skolverket, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting.

Utifrån dessa övergripande mål sätter kommuner och myndigheter sina egna mål, som också följs upp och utvärderas. Under introduktionstiden ska personen få ett individuellt anpassat stöd. För att introduktionen ska bli framgångsrik samordnar kommunen sina insatser med t. ex. arbetsförmedling, näringsliv, skolor, landsting och frivilligorganisationer. Den nyanlända har också ett eget ansvar för introduktionen.

När introduktionen är genomförd ska personen ha fått sin utbildning och yrkeskompetens värderad och fått kunskap om svenskt samhälle och arbetsliv. Färdigheterna i svenska ska vara tillräckliga för kommunikation i vardagen. Kunskaper om demokratiska värderingar, om den svenska skolan för barn ingår också i introduktionen, liksom egna påbörjade studier, i mån av behov.

Särskilda mål för introduktion finns också för barn, äldre och funktionshindrade.

Hela informationshäftet på

svenska

Persiska(فارسى)